Även kristna kan se Muhammed som en profet. Det skriver Jakob Wirén, forskare och teologisk sekreterare till ärkebiskopen i Svenska kyrkan, i en ny bok. Boken heter ”Att ge plats för den andre?” och handlar främst om religionsdialog. I ett kapitel ligger fokus på huruvida även kristna kan se islams sista budbärare Muhammed som en profet. Wirén anser att det är fullt möjligt med tanke på att det finns en serie profeter före kristendomen så är det naturligt med en sista efter Jesus.
Wirén beskriver profeten Muhammad som ”monoteismens försvarare”, efter att ha jämfört den med de gamla testamentets profeter som vittnade om att det bara finns en Gud, och detta överensstämmer med den kristna läran. Observera att 60% av svenskarna är medlemmar i Svenska kyrkan, för att inte tala om anhängare av frikyrkor som den svenska kyrkan inte har befogenhet över.
Resultaten av Jacob Wiréns förklaringar och omfattningen av hans försvar av islam, och hans ständiga krav på att ändra kunskapsnivån kring islam som en religiös tro är välkomnat från muslimer. Denna positiva syn på islam delar han med många anhängare av religioner i Sverige. Hans ståndpunkter betraktas som en bild av den religiösa tillnärmningen som Sverige upplever, vilket visar omfattningen av sammankopplingen mellan de tre monoteistiska religionerna (islam, kristendom och judendom), som han kallade ”Abrahams religioner” vars enda källa är Gud, den Allsmäktige.
I svenska skolor används termen Abrahams religioner som en illustrativ modell för att visa förhållandet mellan kristendomen, judendomen och islam, som bildar en tidig medvetenhet för barnet om acceptansen av den andra i samhället. Det skapar i sin tur en anda av samexistens och dialog människor emellan. Denna tillhörighet är också tydlig i samhället; När en moské, kyrka eller synagoga utsätts för någon attack; ser man att ledare inom dessa religioner skyndar sig att uttala fördömande och att visar solidaritet och sympati för de drabbade.
Och baserat på Jacob Wiréns utsago så har Sverige idag ett stort behov av tillnärmning mellan dessa religioner och intensifieringen av den religiösa dialogen mellan dem. Särskilt efter tillväxten av extremhögern och dess anhängares rasistiska uttalanden. Allt detta kräver att dessa religioners anhängare söker mer efter det som förenar dem genom dialog, kommunikation, solidaritet och samarbete för att konfrontera rasistisk och extremistisk propaganda.
Källor:
När en svensk teolog betraktar Islams budbärare som en kristen profet! – Sverige Dagligen (sdn-news.com)
Han tar pulsen på religionsdialogen | Kyrkans Tidning
