Under de senaste dagarna har vi nåtts av nyheter om flera skjutningar i Malmö med dödlig utgång. Det rör sig om gängrelaterat våld som gång efter annan tar unga människors liv. Att det finns muslimer som är inblandade är sorgligt, tragiskt och pinsamt. Hur kan unga muslimer tillåta sig själva att hamna i situationer som dessa, där man glorifierar gangsterlivet och är beredd att offra livet för en oislamisk livsstil? Och vad har vi muslimer, som ett kollektiv, gjort för fel? Vi behöver ställa oss själva dessa frågor.
Det vi ägnar oss åt är brödramord. Fruktar vi inte Gud? Här vill vi påminna om berättelsen om det första mordet som begicks i historien. Det gäller bröderna Kain och Abel; vi återger den koraniska berättelsen i sin helhet. Dra lärdom av Guds ord:
LÅT DEM höra berättelsen om Adams två söner, så som allt verkligen gick till – de bar fram var sitt offer [till Gud] och den enes [offer] togs nådigt emot men inte den andres. [Denne] sade: ”Jag svär att jag skall döda dig.” [Och brodern] svarade: ”Gud tar inte emot offer av andra än dem som fruktar Honom.
Även om du lyfter din hand för att döda mig, skall jag inte lyfta min hand mot dig; jag fruktar Gud, världarnas Herre.
Men jag vill att du skall bära min synd i tillägg till din egen synd, och att Elden skall vara din arvedel; sådan är de orättfärdigas lön.”
Men den andre, driven av sin [hetsiga] natur, tvekade inte inför brodermordet, och han dödade honom och blev så en av förlorarna.
Och Gud sände en korp, som krafsade i jorden och visade honom hur han kunde dölja broderns nakna kropp. [Och] han utropade: ”Har jag, eländige stackare, blivit så svag att jag inte kan göra som denna korp och dölja min broders lik?” Och han greps av ånger.
Av denna orsak föreskrev Vi för Israels barn att om någon dödar en människa, som inte själv har dödat någon eller försökt störa ordningen på jorden och sprida sedefördärv, skall det anses som om han hade dödat hela människosläktet. Och om någon räddar ett människoliv, skall det anses som om han hade räddat hela människosläktet. Trots att Våra sändebud har kommit till dem med klara vittnesbörd, fortsätter många bland dem att begå ohämmat övervåld på jorden.
En annan sak är hur detta påverkar muslimernas anseende och islams ställning i detta land. Vi som muslimer har ett ansvar att uppvisa en god bild av religionen, vi är så att säga islams ambassadörer. Därför måste vi vara en god kraft i detta samhälle, inte en destruktiv sådan. Indonesien är idag det land med den största muslimska befolkningen. Hur blev det så? Islam spreds inte till Indonesien via militär erövring, utan det skedde genom att muslimska handelsmän, genom sitt goda beteende och sitt etiska sätt att bedriva handel, imponerade på lokalbefolkningen så att dessa började känna en kärlek till islam. Vi svenska muslimer kommer en dag att stå inför Gud. Vill vi då att Han ställer oss till svars för att vi spridit en negativ bild av islam, där vi förknippas med kriminalitet och skjutningar? Vill vi stå med den bördan på Domens dag?
Må Gud vägleda oss.