Det muslimfientliga partiet Sverigedemokraterna betonar att islams kvinnosyn är ett problem som måste bekämpas. Jimme Åkesson har exempelvis påstått att:

Sverige skulle ha flest våldtäkter i Europa och att muslimska män skulle vara mycket kraftigt överrepresenterade bland förövarna.

Samtidigt har han kritiserat följande fenomen:

att svenska badhus skulle införa separata badtider för män och kvinnor, att svenska kommuner skulle överväga införandet av könssegregerad simundervisning i skolorna

Enligt denna sorts logik bör alltså islam beskyllas för två motstridiga saker: å ena sidan är muslimska män alltför närgångna vid interaktionen med kvinnor, och å andra sidan är de alltför pryda och vill inte ens beblanda sig med dem. Med andra ord: en muslim kan aldrig göra rätt. Om han promenerar nedför gatan och en kvinna går förbi gör han fel oavsett hur han förhåller sig till henne. Om han antastar henne gör han fel (här håller vi såklart med), men om han istället väljer att gå förbi henne går det fortfarande att hitta fel, det kan fortfarande tolkas som kvinnofientligt. Det märkliga i resonemanget är att islam beskylls för att på samma gång uppmuntra till att man är extremt närgången såväl som att förbjuda någon som helst fysiskt interaktion.

Med tanke på att islams kvinnosyn enligt Sverigedemokraterna är så bristfällig är det kanske läge för oss muslimer att vända oss till dem i undervisningssyfte. Kanske kan de upplysa oss om hur vi bör bete oss för att det ska bli rätt? Låt oss titta på Sverigedemokraternas interna kultur, låt oss lyssna till hur kvinnorna inom partiet beskriver saken. Så här säger Hanna Wigh, riksdagsledamot för partiet:

Jag vill inte vara kvar inom Sverigedemokraterna. Jag skulle långt mycket hellre sätta min dotter i en Koranskola än att låta henne engagera sig i SDU framöver för hon skulle respekteras som kvinna och den respekten finns inte inom Sverigedemokraterna.

Koranskola att föredra framför Sverigedemokraterna, enligt vittnesmål från en av partiets egna? Vi läser vidare. När Wigh avslöjade vilken kvinnosyn som råder inom partiet utsattes hon för följande av en kollega:

Han hade en hand mot halsen och tryckte mig mot väggen. Sen tog han den andra handen som han hade ledig, och tog ner den innanför mina byxor och tryckte upp ett finger, berättar hon om övergreppet.  […] Livet blev ett stort helvete. Jag blev utsatt för extremt mycket smutskastning och kände bara att jag var så värdelös och en skam.

Om det är så här ni behandlar kvinnor, kära sverigedemokrater, då kanske det inte är läge att predika för muslimer om kvinnosyn?